Lasse

När blir det nytt kar då David - det är väl på tiden nu MVH Lasse

Det du kallar diod - det kallar åtminstone jag för multichip eller chip. Det du kallar multichip är för mig dioden. I detta fall så är dioderna tydligen både paralell och serikopplade. De tre metallblecken som leder in i chipet från den vågräta kopplingsbladet leder till tre rader med serikopplade dioder - tydligen i detta fall 8 dioder i serie. sen sitter allt monterat på en liten heatsink av aluminium. Jag har fått dina PM men tyvärr så klanta jag mig och radera hela inkorgen - skicka om de jag inte svarat på MVH Lasse

Bra att det gick bra med fisken, hoppas att alla klarar sig nu. MVH Lasse

Om man tittar på de manualer som jag la upp från simontorp (som Vandal länkade till) så står det 6 droppar det och det gäller 2 ml varianten, helsnurrigt. För säkerhets skull, använd det som står i din manual - 5 droppar. Gör samtidigt en test med 4 droppar, det är inte helt säkert att antal droppar är kritiskt. Men det kan vara bra att veta. MVH Lasse MVH Lasse

@ Mr_B. Jag gjorde en övervägning där (med hålen) På kylaren så sitter de i grupper av 3 med några mm:s mellanrum. Min bedömning var (är) att använda fler inte skulle bidra till ett bättre anläggningstryck över det hela utan det blir växlande korsdragning som gäller, däremot så skulle det ha gjort det om hålen varit mer jämt utspridda. Jag får se till att använda rätt stjärna när jag drar - fick inte tag på några skruvar med torxskalle eller insex. Målsättningen är planslipning, dock kommer den här att testas utan planslipning först för att se vad som händer. Tanken är att blocket när det är färdigt kommer att se ut något så här De genomgående "kylflänsarna" till höger är avsedda att leda luft under blocket. Blocket kommer att byggas in med en kåpa, ha glas/plexi under och luftuttag på vänster sida. På så sätt räknar jag med att en luftström skall gå ner till höger - under hela blocket förbi chipen och ut på vänster sida. MVH Lasse

Fläkten sitter med genomgående men jag har börjat ned fastsättningen för chipen, och de kommer att fästas med M3 skruvar. (rostfria). Jag har gängat upp ett par hål och det kommer att fungera. Jag kommer att göra en prototyp med hjälp av denna bottenplatta och sedan föesöka mäta upp temperaturerna med hjälp av en styrning som är på ingång. MVH Lasse

Jag då har jag gjort dagens arbete och friborrat fästningen av kylfläktar och heatpipes. Det är prototypen jag arbetar med så blocket är inte planslipat eller fräst än. Nu skall jag gå på och borra resten av hålen, sladdgenomgångar, fäste för chipen, kopplingskenan och upphägningen MVH Lasse

Skummaren skall vara i fack 1 från vänster. Vet inte om det finns andra än orginalet som passar. Man bör ha täcklocket på sumpdelen på eftersom det ljuddämpar en hel del. MVH Lasse

Släktet heter Synchiropus nu och man hittar lite mer arter här. Här är ett sätt att få in bilderna (de som finns) på samma familj. Gå till www.fishbase.net (www.fishbase.se fungerar inte ibland med denna metod. Däremot så är .se den mest pålitliga vad gäller uppetid.) På söksidan, scrolla ner till Information by family Bläddra fram till önskad familj (i detta fall är det Callionymidae) Familjenamnet får man fram genom att gå till någon arts artsida och titta på ungefär 3:dje raden och titta på Classification. Pricka för "identification by picture" Så får ni bästa fall upp en sida som ni kan bläddra på I detta fall så är nog den art som ligger närmast Synchiropus circularis. Men det finns ett antal arter som inga bilder finns på. Bilden länkad från FishBase MVH Lasse

Efter det jag gjort om ljuset så var mitt par med pistolräka och goby borta. Det har hänt förr så jag var inte så orolg. Jag kunde inte se några spår i sanden heller så efter en vecka så började jag och undra - men det var ingen fara på taket - i förrgår fick jag se groparna igen och både räkan och gobyn siktades. Idag upptäckte jag att räkan är i gammal fin form, han har helt möblerat om högersidan. Har man en pistolräka så är det inte du som står för aquascapingen - det om något är fullständigt klart. Så här ser högersidan ut just nu - det är annorlunda i morgon vill jag lova. Och är det någon hemma då - jo både en och två MVH Lasse

Jag tror det var Tropical Green Algae Wafers jag gav. Jag vet att jag köpte en påse algtabletter på en mässa (billigt, billigt) men de var ingen hit. Om Tropical har en spirulinatablett så kan det vara den. MVH Lasse

Vad jag kan se så är det vanliga algtabletter till L-malar. Hade en salaris som var totalt tokig i dem, han spelade basketboll med dem som en katt på lekhumör. MVH Lasse

KH och pH reagerar jag mot. Vad har du mätt KH i för sort och vilket märke. 7,5 låter lågt i pH - bör vara upp över 8. Håller med Marko att försöka ta ut så mycket glasrosor som möjligt innan man placerar in andra djur. Jag har annars bra erfarenhet av en mycket trevlig fisk som heter Acreichthys tomentosus och är en filfisk. Men den tar inte stora glasrosor utan de får man ta med hjälp av exempelvis lite ättika. Ta en 1 ml spruta med konc attika och spruta rakt i glasrosen så har den gått vidare till de sälla jaktmarkerna. Nackdelen är att man missar de små men de brukar filfisken ta hand om. Annars är den effektivaste (ja i alla fall största chansen att få ett bra exemplar) fjärlisfisken Chaetodon kleinii men den kan även ta lite korall. Pepparmintsräkan kan vara effektiv också men den processen tar lite tid och man bör inte mata för mycket i början - då verkar de bli mer intresserade av konstgjord mat istället för att ta glasrosorna. Men de är effektiva i nanokar. Mina pepparmints har då och då haft en förkärlek för att ge sig på euphyllia också. MVH Lasse

Vet ej - men tror inte att nitrat i sig påverkar detta överhuvudtaget. Jag har aldrig bekymrat mig om nitrathalten och jag har haft tillfälle med både bra och dålig polypexpansion (på gorgonier då) Kan aminosyrer det - det sägs så.... MVH Lasse

Med tanke på det här från den 24/8 2010 och sista bilderna så vem vågar säga att det här med saltvatten - det är svårt det? Fantastiskt kar du lyckats få till och återkom gärna med en beskrivning hur du har gjort för att åstadkomma detta med så liten erfarenhet av akvaristik.MVH Lasse

18 V ungefär 5 st 3 wattare skulle jag tro. TMC driver för 5 st 3 wattare (cree) är på 19,5 V (700 mA) MVH Lasse

Är det vanligt bondjärn så är det ingen fara - testade du inte ett par gamla hederliga muttrar Ingemar? MVH Lasse

Stämmer, det är svårt med potensen när man blir gammal Jag räknade ändå 3 gånger - mitt fel. Men om det har läckt ut 2 liter så borde du se det ännu mer runt karet MVH Lasse

Du saknar ca 2 dl - det borde du se någonstans utanför om det läckt. MVH Lasse

Köp 2 extra dioder Manne om du köper innan lördag MVH Lasse

Mina funderingar ligger på ett mer "invecklat" plan än Claes. Om man utgår från att ett kar är både fosfat och kvävebegränsat så måste ju dessa här rackarna ha fått tillgång till fosfor också om de växer vid får aminosyretillsats. Det får de inte från aminosyrororna. Däremot är det känt, förutsatt att man har sand i botten, att ett nitratfritt vatten lätt ger svavelvätebildning i bottensubstratet. Svavelväte i sin tur har visat sig vare en av huvudorsakerna till att fosfor frisläps i form av ortofosfat i de syrefria områdena i olika sediment. Kiselalgerna vandrar helt tydligt i sanden - framme och fotosyneserar på dagen och vad gör de efter mörkrets inbrott? Om de vandrar neråt så kan de i princip hämta upp frisläppt fosfat (som blivit pga att vattnet inte innehållet nitrat) och på ytan vid ljuspåslaget så har de plötsligen en kvävekälla också (aminosyrorna). Det är nu visat att detta verka ske med många frisimmande cyano och man har nu mer eller mindre börjat luta åt att det här är en av orsakerna till de stora cyanoblomningarna i Östersjön. Cyanon är dubbelt jävlig eftersom dessa det rör sig om i Östersjön lätt själva kan framställa sitt kväve ur kvävgas. Får de bara en fosforkälla så fixar de resten själva. Man har visat att den vertikala migrationen av cyano på mellan natt och dag gör att cyanon går ner i det syrefria (och fosfatrika) bottenvattnet och bunkrar fosfor. Man menar att det är avsaknaden av nitrat som gör att man får denna situation eftersom man kommit på genom att jämföra olika danska sjöar. Ingen cyano finns i de sjöar som har syrefritt i bottenvattnetmen men med ca 2 ppm nitrat i vattnet. i de sjöar som har 0 nitrat förekommer dock cyano rikligt. Detta har man vetat förut också men tillskrivit att cyanon inte har någon extra fördel med att kunna själv skaffa nitrat i dessa fall. Nu har man sett att nitraten kanske har en mer indirekt verkan genom att frånvaron av nitrat underlättar frisläppandet av en fosforkälla. Orsaken är ju att de syrefria bakterierna i första hand väljer nitrat i metabolismen om det finns, finns det inte så är nästa val sulfat - och då är restprodukten svavelväte som i sin tur frisläpper fosfor. Eftersom Claes sett tillväxt även på andra alger så är det inte säkert att hans kar är helt fosfatbegränsat. Om mina spekulationer håller så förväntar jag mig inte att han vid tillsatts av nitrat skall få några kiselalger men andra alger kan ju komma i stället men jag är inte helt säker på detta. Om Claes inte får någon tillväxt av kiselager om han tillsätter nitrat så är nästa steg att tillsätta bägge samtidigt (tycker jag som inte behöver bränna mig på elden den här gången ). MVH Lasse

Janne - för att inte riskera något fel - med gnd menar du minus och 1-10 V plus väl. MVH Lasse

Skall det inte vara "och byter vatten i karet" JaniMVH Lasse

Nu krånglar du nog till det Manne. Du har väl kopplat in din 1-10 V styrning från dimern till sockerbiten på extrakortet från GHL:n. Lägg då bara dioden i sockerbiten där du har din driversladd, en sockerbit till på andra sidan dioden och sätt sedan driversladden där. En fråga bara till Janne - riktningen på dioden har väl med att göra på om du sätter den på minus eller plussidan? (40 åriga dimmiga minnen) och hur skall den monteras? MVH Lasse

Bild ? Måste se hur förbindelserna är MVH Lasse