Lasse

Jag kör ju utan skummare och har ganska mycket av bakteriologiska filter samt små partiklar som går igenom akvariet - jag tror att det är huvudsaken till att jag har fått den att överleva. Sedan brukar jag då och då krama mitt svampfilter i karet (ungefär som backspola ett zeolitfilter) samt att jag använder cyclo-ez stadigt. När jag ser att den har öppnat polyperna så brukar jag ge lite cyclo-ez - även om akvariet är släckt. Cyclo-ez tror jag är viktig i många hänseende i ett saltvattensakvarium - jag har mycket god erfarenhet av detta foder. MVH Lasse

Calle Gör en referensmätning på ditt nya saltvatten när det stått några dagar. Blanda det noga och låt det stå - mät efter några dagar. Jag har den erfarenheten att precis nyblandat kan ge konstiga värden. Annars tycker jag ditt resultat ligger (med den riktiga batchen) som förväntat gentemot salifert. Jag har mätt med Elos och får 0 - 0,01 när jag har ca 0,1 med fotospektrometern. I den vetenskapliga liiteraturen står det ofta lägre värden än detta som gräns för påverkan av kalcifiering men jag misstänker att man i sina mätningar inte mäter i fosfat utan fosfat-fosfor. Mina 0,11 i fosfat motsvarar då ca 0,04 o fosfat-fosfor. Jag får detta trots att jag kör med en aluminiumbaserad fosfatfällare i ett separat utvändigt eheimfilter. Jag har en liten vandring under dygnet med ner till ca 0,09 som fosfat precis när ljuset släcks. När det gäller algfrågan så tycker jag det är dags att lämna linjen att mätbara värden av fosfat och nitrat automatiskt ger algproblem. Min erfarenhet är att så inte är fallet utan att det lika gärna kan vara något annat ämne som är begränsande och att man därför inte automatiskt får tillväxt av "skit"alger om man har mätbara värden av fosfat och nitrat. Koldioxid är ett sådant ämne som kan vara begränsande. Många upplever att användandet av kalkvatten minskar "skit"algsproblemet och kalkvattnets främsta uppgift är att höja pH. Högre pH begränsar automatiskt tillgången på fri koldioxid i vattnet. Symbiosalgerna i korallerna är inte lika beroende av löst koldioxidgas som "skit"algerna - inklusive sina släktingar eftersom koralldjurets metabolism till en viss grad förser symbiosalgerna med koldioxid. Varje algproblem (eller för den delen - avsaknande av alger) måste analyseras med utgångspunk från förhållandet i det aktuella akvariet och man måste undvika generella, svepande förklaringar som läsbara fosfor och kvävenivåer. Järn är en annan sak som kan bli begränsande och att i ett sånt läge rekommendera en järnbaserad fosfor-remover kan få helt tvärtomeffekt. Skitalgerna är verkliga, snabbväxande oppurtunister som kan utnyttja varje lite förhöjning av fosfornivåerna (så låga nivåer att de bara är mätbara med proffsutrustning) och jag skulle vilja säga att oftast är det något annat ämne än fosfor som begränsar tillväxten i ett "skit"algfritt akvarium. Nog om dett off-topic - men Calle du bör med de mätserier du har direkt klaga hos din leverantör att analyskemikalier. MVH Lasse

Ja de hade några inne i vintras - sedan har jag inte sett den. Det är nattetid den är snygg - annars är den bara några mörkröda knölar. MVH Lasse

Köpte den på Hisingen - Herkules MVH Lasse

Ja Gustaf - de pumpar rätt så bra. Dags för en liten uppdatering. Sommaren har förflutet bra och akvariet fungerar fint - inga större katastrofer. Under sommaren har jag inte kört med kalkvatten (har inte behövts) men nu har jag fått börja med det igen (PH justerande). I januari köpte jag en mörkerkorall och den har klarat sig bra. Den lever och frodas fortfarande efter mer än ett halvår Mitt strävsamma par - räkan och gobyn - fortsätter som normalt. Nu har man grävt en utgång precis vid rutan, tyvärr sitter det lite alger där som jag inte kommer åt så bilderna är inte perfekta. Ett nyförvärv är en sk blå stjärnpolyp - vad det blir vet jag inte - troligtvis något xenialiknande. Jag har börjat med att mäta fosfaten igen och den hade stigit upp en del. Nu kör jag med ett litet eheim ytterfilter som får jobba över sumpen - i det har jag ett aluminiumbaserat preparat för att ta upp fosfaten. Jag har dock inte kommit igång med att mäta morgon - kväll som jag gjorde innan. De få gånger jag gjort det har det visat på ett litet mindre innehåll efter en hel dag med ljus. Jag har börjat med nitrattillsats igen och jag tycker det ger resultat. Samtidigt har jag provat Polls "extra allt" - om det gör något för färgerna vet jag inte men i ett annat akvarium har jag konstaterat att mina röda makroalger verkar ha fått anabola - de växer som tusan - och där har jag inte gjort någon annan ändring. Det är också möjligt att vissa av mina skivanemoner reagerar possitivt på detta preparat genom att blåsa upp sig större/snabbare tillväxt. Vi får se på lite längre sikt - har kört det i ca 10 dagar nu. Just nu ligger jag på 0,11 ppm - 0,07 ppm fosfat (morgon-kväll) med min fotospektrometer (Hach DR 2010). Jag har gjort en några tester med Elos test och den visar 0 till 0,01. DR 2010:s metod går ut på en blåfärgning av provet och man ser ju tydligt vilket av rören här nedan som är blåfärgat (eller hur). Ett av dem har 0 i fosfat - det andra har 0,11 ppm. Frågan är dock vilket som är vilket . MVH Lasse

Jag glömde att jag tror att just den blågröna ("viridis") behöver tillgång till smått foder. Jag har inte sett någon annan fisk som är så utpräglad "plockare" som denna fisk. När jag matar med en blandning av skalade artemiaägg, vuxen fryst artemia och cyclo-ez så jagar de andra fiskarn först de stora bitarna medans chromisen aktivt (och otroligt fort) går och plockar i sig de små partiklarna (läs artemia ägg och cyclo-ez) hela tiden. Det verkar vara en utpräglad zooplankton "plockare". Samma är erfarenheterna i det stora akvariet - de erfarenheterna stämmer fullt ut med det Sunny redovisar. MVH Lasse

RO-vatten är så närma rent vatten man kan komma - nästan i klass med destillerat. Detta innebär att de finns väldigt lite organiskt material i ett riktigt RO vatten. Normalt är det när det organiska materialet i vattnet bryts ner som det kan bli dåligt och syrefattigt. Du kan utan risk ha RO vatten stående i månader men var bara noga med att sätta på korken så du inte får för stort utbyte med lufte och på det sätt får in saker i vattnet. MVH Lasse

Tackar MVH Lasse

Tack Jaken - bilderna kanske kan inspirera någon till att göra en liknande resa - det finns många offentliga akvarium av klass i Frankrike och i planeringen ligger ytterligare en resa nästa år. Tillbaks till Oceanopolis och korallkaret - ytterligare korallpornografi Vid besöket på Oceanopolis var det också ordnat så att jag fick besöka anlägget "behind the scenes" och det återkommer jag med i nästa bidrag. forts följer MVH Lasse

En sak som inte syns på PDF:en är att både D modellen och 250 modellen har en glasremsa på ena sidokantenm av sumpen så att man ser vattennivån där - i mitt tycke den bästa förbättringen eftersom om man kör med ytavrinningen är nivån i sumpen kritisk. MVH Lasse

DaTrucka - här har du kanske svaret på din fråga MVH Lasse

Ikea har skrivbordslampa på 11 watt kompaktrör (Classe också). De drosslar som sitter i dessa lampor tar allt från 7 watt till 11 watt. Aquatic Nature har lämpliga "saltvattenslampor" som passar, bla en med ena delen blå - andra vit. AN salufördes som Stig skrev av Simontorp - numera Doggman (snart i alla fall). Bör räcka för de mer enkla korallerna i ditt kar. MVH Lasse

Åtminstone i ett stort akvarium är hotet ett av kraven för stimm hos den blå-gröna chromisen (chromis viridis - vars engelska namn är blue green damselfish och skall inte förväxlas med green chromis - chromis caerulea). Det vet jag av egen erfarenhet. På universeum finns ca 300 av denna fisk. I detta akvarie (stort - 1400 kubik) bildade dessa ett tät klunga som höll ihop på så sätt att det gick att beteckna som ett stimm - dvs de uppträdde inte som en j-a massa fisk utan mer eller mindre som en organism. Detta varade så länge vi hade en taggmakrill i karet. Denna jagade ständigt så den togs bort och då efter ca en dag upptäcktes att chromisen uppträdde som en j-a massa fisk istället och inte som ett stimm, det vill säga det fanns små grupper överallt i hela volymen vilket inte förekomm innan. Nu skall påpekas att i samma kar går en sandtigerhaj på ca 2,3 m och sex svartfenade revhajar men endast närvaron av en ca 20 cm taggmakrill fick alla chromisarna att stimma. Jag har för övrigt haft 3 chromisar i mitt RSM i över 1 år utan att förlora någon eller få mobbningstendenser. Möjligtvis kan antalet per liter (alltså tätheten ha betydelse) eller också är det pga av att jag haft dem sen de var ca 3-4 cm och de får växa långsamt. MVH Lasse

TMC är en av de mer seriösa aktörerna på akvariemarknaden så att handla på deras hemsida är nog ganska riskfrit. De saluför bland annat Tropical Marine saltet. MVH Lasse

Ja då var det dags att fortsätta med lite grand om det stora korallakvariet. Det kommer bli mycket bilder - identifikationen får ni sköta själva. Först dock en bild av en bergvar - en kammuflagespecialist av rang Nåväl - det stora korallakvariet är ett svängt sådant - ca 10 meter långt och ca 2 meter högt. Om man börjar med musslorna så finns det några stycken och upp till 20 - 30 cm storlek Sedan är det hårdkorall på hårdkorall En del närbilder Forts följer MVH Lasse

MVH Lasse

Mängden spelar nog ingen roll eftersom det är en mättad lösning (det är alltid kvar lite olöst). Vad som kan spela roll så är det kallibreringen men det finns inte så många sätt att göra en metod på. Så fort jag får tag på mer reagens så kan jag skicka några till dig för provning om inte doris batch löser problemet. Upplever du samma som Vargklo Doris eller är problemet endemiskt uppe i Stockholm...... MVH Lasse Gjorde en annan intressant iaktagelse - testad med ELOS fosfortest och fick glädjand 0. Min sura DR 2010 hävdar dock fortfarande att rätt värde är 0,08.

Calle - ja det låter som du har problem med reagenserna. Det är inte acceptabelt med dessa avvikelser. När jag kör med Hach/Lange och PhosVer 3 som reagens så har jag högst en avvikelse på en hundradel vid samma upplägg. Du bör kontakta (även Greger) leverantören. Är det HI 93713 Phosphate Low Range ISM ni har? Den jobbar på 890 nm och med något som heter "ascorbic acid method". Det är samma metod jag använder och det kan då vara möjligt att använda Hach/Langes reagent PhosVer 3. MVH Lasse

Att den varierar i färgerna var något som låg långt bak i nacken - hittar ingen mer referens till det än bilderna i Fishbase. Holochantus heter ju Long-spine porcupinefish på engelska och denna jag fotat har faktiskt ganska långa taggar. Om man googlar på Diodon holocanthus så får man åtminstone en träff som matchar "mins" utseende. Den från Wikimedia commons. Detta är ju ingen garant men vad gäller längden på taggarna så stämmer det. MVH Lasse Jag sökte på populärnamn (porcupinefish) och då fick man med en del andra släkten än diodon men ingen som matchar utseendet helt.

Planerat och planerat - jag vet inte riktigt - jag missade ju två stora akvarier på vägen..... Det är gott om dem längs Atlantkusten. Igelkotten är troligtvis en Diodon holocanthus. Den är lite variabel i färgerna - detta var en riktigt vacker gul variant. MVH Lasse

Ja nu när man sitter i efterhand och tittar så inser man att man hann med en hel del under de 14 dagar som resan varade. 4 dagar gick åt för transport men de återstående 10 var en del av upplevelsen eftersom vi körde så nära kustlinjen som möjligt. Vi åkte givetvis över de berömda stränderna Sword, Juno, Gold, Omha och Utah och låg över en natt i Courseulles-sur-Mer som ligger centralt på området Juno som Kanadensarna landsteg på. Det var overkligt att stå där och tänka tillbaka på vilket helvete det måste ha varit där på D-dagen mer än sextio år tillbaks i tiden. Vi besökte också Point du Hoc mellan Omaha och Utah. Denna udde hade lämnats helt orörd och man kunde hoppa sig vidare genom bombkratrarna och konstatera att fortfarande stod en del av bunkrarna sig ganska väl. Amerikanska 2:a Ranger-bataljonen hade fått i uppgift att ta sig upp för denna 30 meter höga klipphylla och slå ut batteriet där. Detta batteri täckte bägge stränderna. Förlusten var mer än 50 % och när de undsattes efter 3 - 4 dagar (man hade trott att attacken misslyckades ocH förbandet var helt utslaget) hade man lyckats både hitta batterierna (som var flyttade) och skära av förbendelsevägen mellan Omaha och Utah. Det återstod 90 man i stridbart skick. Staden Caen var totalt sönderbombad när de allierade nådde fram dit efter en månad (7 juli). Den fanns med som mål redan på D-dagen men det tog alltså en månad. Bilden under visar en vy över staden nästan exakt 64 år senare (11 juli 2008). Nog om detta - tillbaks till Brest (som iofs var tyskarnas viktigaste U-båtsbas under 2:dra världskriget) och Oceanpolis. I den stora "benfisktanken" gick givetvis de obligatoriska enhörningarna från släktet Naso En och annan fjäril gick där också Gyltor fanns fler än Napoleon och denna ser ut som den kan utveckla en charmknöl den också Hajakvariet var som vanligt svårfotat (se hemsidan http://www.oceanopolis.com/ för några lite bättre bilder) men en sköterskehaj fastnade i kameran Om vi lämnar de stora akvarierna och går över till de lite mindre så hittade jag ett perfekt exemplar av en fisk som är drömmen att kunna visa upp i lite större exemplar. Personlighet är bara en förstavelse. Lite tjurig och snarstucken - men vilken skönhet - tänk att ha den i en klapptank En imponerande muräna fanns också, men här var de lite fega och hade den i ett litet specialkar. Kirurger fanns det också gott om - här är en obestämd art (i alla fall för mig) Det fanns även ett akvarium som visade lite mer pelagiska arter och där fick jag i min förskräckelse se några som vi på Universeum fått som fusiljärer men nu vid ca 30 cm visar att det nog är något annat. De fanns här också men dessa var på över en halvmeter..... De gick tillsammans med en härlig havssköldpadda. Det obligatoriska manetkaret fanns också Vågen går även här Oceanopolis består av 3 stora paviljonger - en ursprunglig med liv från Bretagnes kust. Visste ni att det fanns underbara knappar här? - en relativ ny (ca 7 år) paviljong med tropiska fiskar och en liten regnskog (som jag beskrivet mycket av ovan - och mer kommer) samt en tredje polarpaviljong. I polarpaviljongen fanns inte så mycket fisk - det var mest pingviner och sälar/sjölejon men denna fisk ansågs vara lite "Polar" av sig Tillbaks till den tropiska paviljongen. en lite närmare titt bevisade ett antal vedertagna sanningar: 1) det går inte ha Drakar och stenkoraller 2) Fjärilar och stenkoraller är en styggelse (Kejsare också) 3) Okinawaegobyn förstör känsliga koraller Ja - jag fick många mer sanningar bekräftade - men de återkommer jag till - först så får jag ta en Calamaris frittes så jag får mer krafter Forts följer MVH Lasse

Off Topic för Wiking (och andra intresserade) - bilder från St Michael vid lågvatten MVH Lasse

Tack Aqua Max - jag antar det var motivet du menade - inte själva fotot . Jag har bara använt en Cannon PowerShot A 520 och det var snålt med ljuset i de flesta kar så en del bilder är väl så där. Ja resan fortsatte och jag avstod självmant ett akvarium som vi bara körde på under vår resa från Cherbourg till Douarnenez i Bretagne. En avstickare gjordes till klostret St Michael i närheten av St Malo. I St Malo finns det ytterligare ett akvarium http://www.aquarium-st-malo.com/. En kompis skall besöka detta om några veckor och jag hoppas han tar några bilder från detta. Nåväl ca 7 mil från Douarnenez ligger Brest och Oceanopolis och det var målet för vår avstickare den 15/7. Här hade vi överenskommit att jag skulle bli visad lite bakom kulisserna eftersom mitt jobb har ett visst sammarbete med detta akvarium. Mer om detta längre fram. Den första tank vi träffade på inne i akvariet var en stor tank (ca 1000 kubik) med olika benfiskar - hajarna hade en egen nästan lika stor. I dessa tankar var det en ordentlig blandning av olika storlekar - i "benfisktanken" gick denna bjässe... ihop med dessa.... Vi vet från Universeum, där vi har ca 1500 revfiskar ihop med våra hajar att det fungerar fint om man låter fisken växa upp tillsammans men detta var en enorm storleksskillnad och Bangaierna gick i tätta stim utmed klippväggen. Forts följer MVH Lasse

Vill du vara med? MVH Lasse

Har du möjlighet att berika artemian innan du matar. Exempelvis kan du röra ut lite cyclo-ez i vatten och låta artemia gå däri en stund innan matningen. Det går också att försöka mata med bakterier, kram ut någon filtersvmp i karet bara. Att den dör tror jag är en matfråga. MVH Lasse