Lasse

Om man nu citerar en källa så bör man nog ta med hela citatet. Eftersom du inte angav någon artikelkälla till citatet så var det ett helsike att hitta och det var kanske meningen... Här är hela citatet Rödfärgning från mig.Precis som läget i ett normalt akvarium med ett Kh på ca 8-10 som brukar vara en vanlig siffra. Det går alltså inte att bara dra över erfarenheter (eller den mening man vill) från naturen till akvarium. Jag skall ta ett citat till från en vetenskaplig undersökning i akvarium Märka här är först att undersökningen rör 57 arter. PO4 var 0,057 ppm, NO3 var ca 0,31 ppm och NH4 var 0,036 ppm. Vidare säger man att detta motsvarar då att de i alla fall inte har sett någon inhibitering upp till 0,31 ppm nitrat - nivåer över detta har de inte undersökt vad jag förstår.Hur du än vrider och vänder på det hela så fungerar metoden utmärkt under de förhållanden som jag har och med det sättet som jag vill driva mitt akvarium. Observera att jag inte en enda gång har sagt att ditt sätt att köra inte fungerar - för det gör det ju helt tydligen. Precis som det fungerar för Magnus när han kör med nitrattillsats och för många andra avancerade akvarister som ettdera tillsätter kväve eller slår av denitrifkationen när värdena går mot 0. Skillnade mellan mig och dig Jonas är att jag accepterar att det fungerar på olika sätt med olika system och organismer medans du bara ser den "rätta" vägen och all som inte håller med är ovetenskapliga amatörer (så låter det nu men tidigare lät det annorlunda). Men Jonas, du som vet så mycket om farligheten av nitrat och fosfat - kan du upplysa en ovetande stackare om vilka nivåer av nitrat och fosfat som är farliga för fisk, koraller, snäckor, anemoner, sjöborrar och koraller? När börjar djuren dö? Skulle vara väldigt bra att ha siffror på detta. MVH Lasse

Här kan du botanisera vidare (och jag hade fel - det är nästa 20 år sedan som den upptäcktes) http://mmbr.asm.org/cgi/content/abstract/63/1/106 Där finns vilka senare verk som citerat artikeln också. MVH Lasse

Jörgen - försök med denna firma istället http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/index.aspx MVH Lasse

Jörg Kokott:s CV Jörg Kokott, geb. 08.04.1976 * Mit 17 Erstkontakt mit der Meerwasseraquaristik * Beruf/Studium: Biologie Diplom * Oktober 1998 - März 2001: Grundstudium an der Johannes Gutenberg Universität Mainz * Seit April 2001: Hauptstudium an der Universität Bremen, Hauptfach Meeresbiologie mit Schwerpunkt Korallenriffökologie, Ökophysiologie von Korallen, Makro- und Mikroalgen * Mai - November 2003: Diplomarbeit am Australian Institute of Marine Science (AIMS) in Townsville, QLD, Australien. Thema: Oxidativer Stress in symbiontischen Korallen als Ursache für Coral Bleaching. * Diverse Vorträge in z.B. Sindelfingen (2003), Nürnberg (2004) Så ser en äkta amatörs CV ut! MVH Lasse

Vad gäller mjukkoraller så är en tredjedel av mina uppe i luften i ca 15 minuter vid varje vattenbyte - nema problema. Har för mig att det i någon tråd här finns en helt enorm bild på ett rev när det är ebb. MVH Lasse

Än en gång - det är skillnad på att tillsätta nitrat och att ha nitrat i vattenkolumnen. Jag vill iofs också ha en nitratnivå i vattenkolumnen av flera olika skäl. Jag kör ett kar helt uppbyggt på biologi och att den skall ske i burken. Det innebär att jag får områden som är syrefria där denitrifikation sker. Jag skummar inte vilket innebär att jag har gott om proteiner och aminosyror i burken, dvs både kvävekällor och kolkällor. Många som skummar hårt och ligger lågt i nitrat får besvär med cyano vid aminosyretillsättning - i min burk ligger den sidan öppen som en motorväg och kan förklara lite grand varför cyanon kommer ibland. Det organiska kolet i proteinerna och aminosyrorna bidrar också till att akvariet inte är så organiskt kolbegränsat som ett hårt skummat kar. För att denitrifikation skal ske behöver jag inte tillsätta någon alkohol - tillgång till organiskt kol ligger så att säga i setuppen. Detta medför en annan svårighet, nämligen att om nitraten skulle ta slut så kommer de anaeroba bakterierna direkt att gå över till att använda sulfat och svavelväte blir då en produkt. Detta ligger nog bakom en hel del krascher med DSB samtidigt som mikroområde med svavelväte frigör fosfat från metall-fosfatbindningar och därmed gynnar oönskade organismer. Att hävda att mjukkoraller inte använder fotosyntesen hos sina symbiotiska alger för tillväxt är nog inte helt produktivt. Hos många mjukkoraller har man inte hittat någon klar samband med mat och tillväxt och om dessa djur inte skulle ha någon fördel tillväxtmässigt med att ha fotosyntiserande alger i sin vävnad så skulle reven vara fulla av den typ av mjukisar (och hårdisar) som bara lever på rov - även de belysta delarna. Att använda fotosyntes innebär att man är primärproducent och primärproducenter utnyttja oorganiskt kol, oorganiskt kväve och oorganiskt fosfor. Av detta så bildar zooxantellerna ny levande biomassa och här är det intressant vad som händer. Det skulle evolutionsmässigt vara väldigt konstigt om inte koralldjuret har mekanismer att skörda denna tillväxt genom helt sonika "äta" upp överskottet. Dinoflagelater har heller inte vad jag vet cellväggar av cellulosa (det är det som normalt begränsar tillgängligheten för djur vad gäller grönt som födoämne och som gör att cyanobakterier sällan äts av någon organism (eller uttnyttjas energimässigt dåligt). Kväve och fosfor i vattenkolumnen är därför nödvändigt för att en bra fotosyntes skall ske och det skall bli en tillväxt på grund av zooxantellernas verksamhet. Sen kan man disskutera koncentrationen - men att det måste finnas tillgängligt är helt klart. Vad gäller fosfat så är det framkastat flera gånger att fosfat begränsar kalciumbildningen och tills vidare tvivlar åtminstone inte jag att så är fallet om man har kalcifierande alger eller koraller. Helt säker är jag dock inte eftersom jag har sett en ordentlig tillväxt hos milliporider i mitt kar. Klart är i alla fall att varken nitrat eller fosfat har toxiska effekter i normala nivåer. Med den uppsättning jag har så är min erfarenhet (både praktiskt och teoretiskt) att nitratbrist (eg kvävebrist) är en reell fara på många olika nivåer och det därför är nödvändigt att vara varse detta och i tid kompensera för denna konsumtion, vilket iofs inte innebär att koncentrationen stiger märkbart men att man kompenserar för denitrifikation och konsumtion. MVH Lasse

Och vad sitter på detta organiska material i sin vildsamma kamp för att komma åt oanvändt organiskt kol då?. Det går inte att skilja heterotrofa bakterier, deras film och organiska restprodukter från varandra. Hinnan är just bakteriefilm. Döda bakterier får i sin tur levande bakterier över sig som skall åt det nödvändiga kolet. Att tala om levande eller döda i detta fall är ganska betydelslöst. MVH Lasse

Ljuset, det är forskning som bara är ca 10 år gammal som visar att 80 % av biomassan för primärproduktionen kan komma från frilevande fotosyntentiserande bakterier. Något att tänka på för de som håller på att odla svåra fiskar Patrik - citat - helt riktigt eller som men också kan uttrycka sig - biofilmSåg inte ditt inlägg Stig - därför dubbelt MVH Lasse

Sänker du inte pH på tillsatsen - alltså du får inte den pH-höjande effekten som man normalt får ifrån kalkvatten? MVH Lasse

Problemet mede kvävet i ett akvarium är att det har flera luftfaser vilket inte fosforn har. Ser man till förhållandet mellan dessa två så kommer kvävet att vara tillväxtbegränsande förr eller senare. Kör man utan skummare så brukar man normalt ha en högre organisk kolhalt än i ett skummat kar vilket dels gör frågan om vodkatillsats frågsam samt att det gynnar denitrifikationen. Beroende lite på hur man matar (högproteinfoder eller mjukfoder) så uppkommer kvävebristen olika fort. Om man matar hårt med ett foder som har hög proteininnehåll samt lågt fosforinnehåll så kanske man kan parera kvävebrist med det - men det är inte säkert. I mitt fall, mycket sand, ett remote DSB i ett av backfacken, mycket LS och nästan enbart matning med mjukfoder, mycket artemia och cyclo-ez behöver jag just nu tillsätta närmare ett halvt gram nitrat per dygn för att hålla en bra tillväxt. MVH Lasse

Patrik Givetvis är det undantaget när du överdoserar vodka - då skapar du en möjlighet för de bakterier som behöver organiskt kol att få det i löst form från vattnet. I ett normalt akvarium, eller ett som matas med små mängder vodka (Pwin:s 1 ml/100 liter) så hittar du de flesta på ett substrat av den enkla anledningen att det just där det finns tillgång till organiskt kol. Organiskt kol i löst form är ovanligt i ett normalt akvarium. De 80 % av biomassan ute i Oceanerna som består av frilevande bakterier är organismer av annan form - de är primärproducenter och utnyttjar oorganiskt kol som koldioxid och karbonater. det finns det gott om ute i de fria vattenmassorna. dessa typer av bakterier är mycket ovanliga i akvarium. Om nu zeovitmetoden byggde på frilevande bakterier så skulle substratet zeovit inte behövas och mulmningen som skall göras två gånger per dag är helt obehövlig. MVH Lasse

Rödmarkeringarna mina Källa på källa säger jag då Vilken författare ljuger inte? Vad vet du om detta Jonas - tittar du på mitt akvarium varje dag eller.... Källa? Till alla dessa påstående har du givit 5 författare utan artikelnamn. Dessa fem författare skall ha nämnt Väldigt intressant att kväve direkt blockerar fotonerna - vet alla Sveriges bönder detta? Detta vill jag ha källa på Hämnar korallens cellandning - lika intressant - skulle vara bra med en källa där också. Ni är också helt förblindade av vattenkoncentrationen av ett visst ämne när det som i verkligheten är intressant är mängden som exponeras per tidsenhet. Mitt akvarium har en genomskärningsyta på ca en halv kvadrat - låt oss säga att jag där har 2 mg nitrat per liter. Under en 24 timmarsperiod har då mina koraller en tillgång på 0,2 gram nitrat för konsumtion (volymen är 100 liter) om jag går in för att hålla denna nivå. I naturen så kommer samma genomskärningsyta att passeras av flera kubik vatten per minut. Låt oss säga i underkant 1 kubik per minut - detta ger 60 kubik i timmen eller ca 1440 kubik om dygnet. Koncentrationen är låg (låt oss säga att vi är på Bali) 0,015 mg/liter vilket ger 15 mg per kubik - på en timme paserar då 0,9 gram nitrat. Låt oss sedan vara snälla så vi tar bara exponeringen under den ljusa tiden (12 timmar) så kommer de att ha tillgång till 10,8 gram nitrat - jämför det med den tillgång de har i mitt akvarieexempel. Vad jag vill säga med detta exempel är att man stirrar sig blind på koncentrationer när i detta fall även mängden per tidsenhet är av största intresse. Jag har räknat med en strömning på en kubik i minuten vilket är otroligt lågt jämfört med de strömmar som finns på ett rev. Även om koncentrationen av nitrat är låg är mängden per tidsenhet enorm. Det invänds bland annat att nitraten ger sköra skelett och dålig kalkbildning, jag kan tyvärr inte se relevansen med detta när det gäller mjukkoraller. Utifrån dessa, som jag har mest av, kan jag se att jag har nitratbrist och att en ganska hög tillsättning per dag ger en bra tillväxt. Detta är inga teorier utan ren och skär erfarenhet. Sedan kan Jonas tvivla på att jag klarar av att se nitratbrist men vad gäller biologi och marinbiologi så tror jag att jag är närmare den skaran än vad både Crille och Jonas är. Jonas och Crille - ni får gärna köra era teorier men var konsekventa - för inte så länge sedan så sa ni med en mun att man skall inte underskatta erfarenheten av akvarister eftersom de med stor säkerhet kan dessa saker bättre än vetenskapsmännen. Nu säger ni tvärtom som Tropfrog påpekar. MVH Lasse

http://www.aqua-line.se/ I vänstermenyn Industri PVC Rör Högermeny - PVC-plattor MVH Lasse

Nä - ja tror inte det är kaliumet som är bristvaran Crille, för att bevisa det kommer jag att gå över till natriumnitrat senare. Edit: Jag matar mest med mjukfoder och inte högproteinfoder vilket gör att det inte är underligt om jag går lågt i nitrat när jag har bra tillväxt och denitrifikation - nä Jörgen - jag tillhörde de som hävdade att kalium inte blev brist på . MVH Lasse

Det har inte slagit någon av experterna på mjukkoraller och skummarlösa kar att nivån i vattenkolumnen fortfarande kan var 0 eller nära 0 på grund av en stor konsumtion/denitrifikation i karet även om det tillsätts nitrat ? Det skall vara brist på kalium då istället eftersom det enda jag tillsätter är kaliumnitrat och det gör skillnad med tillsättning eller inte. Att jämföra ett korallrev med en omsättning av flera tusen kubik vatten i minuten med ett akvarium med begränsad mängd vatten tycker jag verkar både klokt och genomtänkt. Det är ganska ointressant med koncentrationen i vattenkolumnen eftersom omsättningen av kväve på ett rev är enorm i dynamiskt hänseende. MVH Lasse

Eftersom det verkar som jag har en bra denitrifikation - jag får tecken på nitratbrist så fort som jag slutar tillsätta nitrat - så är en tillsats ett måste just nu. Tillväxten stoppas och många av mjukisarna "deppar". Iofs så är tillsatsen kraftig just nu och meningen är att gå ner men jag gör en test med att ge relativt mycket nitrat och ha en bra tillväxt för att kontrollera ett par andra funderingar. MVH Lasse

Kan du ge namnet på artiklarna - särskillt intressant är den som hävdar att "Direkthämmande effekt på fotosyntesen då kväve direkt blockerar fotonerna" Vad gäller -Hämmande inverkan på kalkbildningen säger Kinsey and Davies (1979) i inledningen till sin artikel följande (min rödfärgning). Marubini and Davies säger i en senare artikel efter att ha konstaterat att i den senare undersökningen och att det stog i konflikt med tidigare undersökningar att citat Borneman har en annan syn - även om han anklagar nitrat för att orsaka blekning i en passus ovan nedanstående citat Nu är det nog också att det är olika mellan olika koraller. Vad gäller den typ som jag företrädesvis har i mitt kar, mjukkoraller så är en nitrattillsats som en extra booster till tillväxt och välbefinnande. Just nu tillsätter jag ca 0,5 gram nitrat varje dag och detta bostar tillväxten på mina mjukkoraller. Jag har också tidigare märkt, precis som det skrevs i en annan tråd att eldkoraller verkligen bostar tillväxten vid nitrattillsats - för min del är det troligtvis en distichopora sp och inte någon millipora. Bilderna härunder visar väl inte på något katastrofakvarium vad jag förstår i alla fall. MVH Lasse

Du skall aldrig bygga på lösan sand. I saltvatten finns det gott om grävande organismer. Allt revbygge måste utgå från botten, eventuellt kan du ha en plexiskiva för att inte få vassa stenar mot glaset men bygget måste byggas från botten. MVH Lasse

I en fristående pump och där pumphus och motor är skilda åt med en axel bör all värme som alstras av själva elmotorn gå direkt till luften och blåsa bor med hjälp av kylfläkten. Ihopbygda pumpar kommer en liten del att överföras via pumphuset men en stor del förs bort via kylfläkten, sedan kommer ju värmeökningen i rummet medföra en del men om det är ett hyfsat stort rum så är nog det försumbart jämfört med att ha 4 watt direkt som värme i vattnet (om man utgår från mitt räkneexempel) MVH Lasse

Kan du ge en källa på detta? MVH Lasse

Oavsett vad de säger så bygger inte Zeovit på frilevande bakterier utan på substratlevande bakterier (i zeovitfiltret) som "mulmas" ut (ihop med sitt substrat) för att upptas av korallerna eller skummas ut. Jag tror inte heller att under normal användning av vodka (typ de doseringar Pwin använder) att de frilevande dominerar utan mycket av exporten sker via substratlevande bakterier som lossnar från sitt substrat (bakteriefilm som lossnar) och som skummas ut/äts upp Det är precis vad jag försöker säga - de pratar om ute i oceanen (där det är rätt) - du pratar om akvarium (där det inte är rätt) - det är inte översättbart på det sättet.MVH Lasse

Besparingen måste ju (i stort sett) bli totala wattbehovet gånger 1-verkningsgraden. exempel - konsumtion 10 watt - verkningsgrad 60 %. Värme direkt ut i luften 4 watt - omvandlad värme i karet 6 watt MVH Lasse

Jonas, läs hela mitt inläg, det var inte så långt - det svarade på Orions fråga om det var nitrifikationsbakterier som levde fritt. Dessa lever inte fritt i vattnet - de kända (av vetenskapen) behöver alla substrat. Det substratet kan var fasta ytor eller mikroskopiska partiklar - men fortfarande ett substrat. Vad gäller övriga bakterier så drar du en felaktig slutsat Jonas när du säger att över 80% av ett akvariums biomassa utgörs av frilevande bakterier. Ute i den fria oceanen så har man numera kommit fram till att en stor del av biomassan just är frilevande bakterier, men inte vilka bakterier som helst utan fotosynetntiserande bakterier. Alltså, bakterier som använder fotosyntes för att få tag på det nödvändiga kolet. De använder alltså oorganiskt kol som kolkälla och får sin energi från ljuset. Den vanligaste av dem (och även den minsta kända fotosyntiserande organismen) blev upptäckt för bara 10 år sedan (http://mmbr.asm.org/cgi/content/abstract/63/1/106) Denna typ av bakterier förekommer av förklarliga skäl inte i akvarium och de skulle snabbt skummas bort om de fanns. Men iofs så är detta en intressant sak eftersom det fria vattnet i ett akvarium normalt är ett outnyttjat område och oorganiskt kol (i forma av koldioxid/karbonater) är det gott om. Detta är ett av de få områden där jag tror att en inympning av denna typ av bakterier (som använder forosyntes och klarar syrerika förhållanden - alla bakterier som använder fotosyntes klarar inte syre - http://en.wikipedia.org/wiki/Purple_bacteria) skulle fungera men det utesluter användandet av skummare, ozon och UV. Att ympning skulle fungera här beror ju på att det normalt inte är en använd biotop för bakterier. Det är nog dock svårt att få en stadig produktion av dem i ett akvarium eftersom produktionen måste vara större än vad filtrering och komnsumtion bortför. I ett normalt akvarium är det mest heterotrofa bakterier som finns och de kräver oftast tillgång till ett substrat som de kan få sitt kol ifrån (i form av organiskt kol). Ett undantag finns och det är i akvarium där man har tillgång till löst organiskt kol i vattenvolymen. Med den moderna skumning som idag finns så är det ganska sällan man har den situationen och det är här som tillsättning av kolkälla spelar roll. Tillgången av organiskt, löst organiskt kol i vattenvolymen, får en bakteriekultur att blomstra som kan konsumeras eller skummas bort. I skummarlösa kar, som mitt eget finns tecken på att tillgången av organiskt kol räcker till men jag låter det vara osagt. Det är alltså viktigt att skilja på vilka organismer vi pratar om. I ett akvarium är det svårt att få in de autotrofa bakterierna som använder fotosyntes, dvs att få en stabil biomassa av dem och därför kan man ta genvägen att med hjälp av en kolkälla (vodka exempelvis) skapa en förutsättning för normalt substratlevande heterotrofa bakterier att föröka sig i vattenkolumnen. När vetenskapen pratar om att det i oceanen består biomassan till 80 % av frilevande bakterier så är det i huvudsak grupp 1 (autotrofa, fotosyntiserande bakterier) de menar. När vi använder kolkällor (och Patrik pratar om hur vi kan se bakterierna) så är det normalt substratbundna heterotrofa bakterier vi menar men vi genom att introducera en "löst" kolkälla kan få dem att bli frilevande. I ett normalt fungerande akvarium utan organiskt kol i vattenkolumnen återfinns dessa bakterier på ett substrat och man har mycket få frilevande bakterier i vattenkolumnen. MVH Lasse photosynthesis marin bacteria purple bacteria

Första åtgärden är att direkt sticka det stuckna stället under varmvatten, så varmt som du kan stå ut med, helst över 50 grader. Där skall du ha fingret (eller var det nu är du blivit stucken i) i minst 30 minuter. Efter detta kontaktar du läkare för vidare undersökning. Om du får allergiska reaktioner skall du omedelbart till akutmottagningen. Giftet är ett proteingift och värmebehandlingen förstör giftet men det är viktigt att göra värmebehandlingen så fort som möjligt. Jag har klarat ett stick (inte från en Drake men från en lika giftig Indisk mal) efter 5 timmar innan värmebehandlingen (kände inte till tricket då) men jag rekommenderar absolut inte att vänta så länge. MVH Lasse

Den främsta fördelen zooxen får tror jag är fri tillgång till koldioxid från värddjurets metabolism. MVH Lasse