Lasse

Om det är som jag tror så räcker det med en eller två pellets. Det är troligtvis fettet på pelletsen som får skummet att gå ner. Om du tar på skummet med tummen så skall det också gå ner. Jag tog en liten trästicka som hade används till ett Thai kycklingsspett (ej rengjort ) och la över facket där jag luftade - så fort skummet gick upp dit så la det sig igen - innan skummade det faktiskt över i facket. MVH Lasse

Calle - kan du inte prova med några pellets i skummaren och se hur skummet uppträder? Det vore intressant att veta! MVH Lasse

Jag kör ju utan skummare och det fungerade bra. Fortfarande efter en månad har jag inte sett någon röd cyano. Jag har luftning i ett av facken nattetid och märkte just där en ökad skummbildning av en typ jag sett förr i högt belastade system. Nu kommer jag med ett helt tokigt råd som kanske inte fungerar men om du lägger i en eller två matpellets i skummarkoppen och iaktar vad som händer så kanske du kan köra skummaren igen. MVH Lasse Edit: Alla rapporter jag sett om detta preparat påtalar just att skummaren uppför sig på detta sätt.

Om du har möjlighet så kan man också göra en "spikningserie". Dvs man sätter in en standard på 0,1, 1 och 10 ppm i ditt provvatten och sedan skall just varje mätning öka värdet med 0,1, 1 och 10. Kräver dock riktiga blandningscylindrar och noggranhet. MVH Lasse

Belysningen räcker för de flesta mjukkoraller i clownkaret. Det finns skummare med i Clownkaret - inte världens bästa men ändå. Clownkaret är lite mer plugg and play för saltvatten än mollyt. Mollyt behöver uppgraderat ljus annars så går det iofs bra att köra utan skummare så valet är inte så lätt. Här är två trådar om respektive kar - jag har haft bägge https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020 samt http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=106104 MVH Lasse

#9 Det tycks råda delade meningar här http://sciencemag.org/cgi/reprint/274/5284/117b.pdf # 11 samma här http://www.jstor.org/pss/2670806 samt i båda de artiklar jag hänvisade till i inlägg 8 och framförallt den första artikeln. Härmed avslutar jag mitt deltagande i denna tråd MVH Lasse

De korallrev som finns på djup av 30 meter och mer i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten består av koraller som inte har zooxanteller. Vi har flera sådana rev i Sverige och längs Norges kust är de vanliga. Stig skrev fel - han menade inte turbinaria utan Tubastrea där solkorallen är den vanligaste (Tubastrea faulkneri). Dessa koraller växer dock till sig mycket långsamt, man har visat upp till 6 gånger snabbare kalcifiering under ljus hos symbiotiska stenkoraller jämfört med under mörker. Detta beror givetvis på den extra energi som zooxantellerna producerar. Zooxantellerna får heller inte sin koldioxid från kalcifieringen utan den väg som jag beskrev i mitt förra inlägg anses vara den som gäller. Och så börjar jag bli slarvig och glömde än en gång mina referenser 1: The Journal of Experimental Biology 203, 3445–3457 (2000) Printed in Great Britain © The Company of Biologists Limited 2000 JEB2936 SOURCES AND MECHANISMS OF INORGANIC CARBON TRANSPORT FOR CORAL CALCIFICATION AND PHOTOSYNTHESIS PAOLA FURLA1, ISABELLE GALGANI1, ISABELLE DURAND1 AND DENIS ALLEMAND1,2,* Accepted 29 August; published on WWW 24 October 2000 2: INTEGR. COMP. BIOL., 45:595–604 (2005) The Symbiotic Anthozoan: A Physiological Chimera between Alga and Animal1 PAOLA FURLA,2,* DENIS ALLEMAND,*,† J. MALCOLM SHICK‡ CHRISTINE FERRIER-PAGE` S,† SOPHIE RICHIER,* AMANDINE PLANTIVAUX,* PIERRE-LAURENT MERLE,* AND SYLVIE TAMBUTTE´† MVH Lasse

Jag tror att som helet får man se de flesta koralldjur (inklusive zooxantellen) som en nettokonsument av oorganiskt kol men jag tror också att storleken på denna konsumtion skiljer sig mellan olika typer av koraller. Vad gäller en del stenkoraller så vet man att det oorganiska kol som behövs för bildningen av kalkskeletet tas med ca 70 - 75 procent från metabolistiskt CO2 (av totalt bildat CaCO3) och resten (30 - 25) kommer från vattnets innehåll av oorganiskt kol (karbonatbuffringssystemet). Man vet också att den koldioxid som symbioten behöver koncentreras i värddjuret i en "koldioxidpool" och man misstänker att den kommer dit genom en aktiv process hos själva koralldjuret. När det gäller icke kalcifierande koraller anses det att ca 15 % av beovet av oorganiskt kol kommer genom passivt passage av HCO3 men att ca 85 % av det externa behovet kommer via en process som börjar med att koralldjuret "försurar" mikroklimaten i gränskiktet kring det yttre cellagret mot havsvattnet (ektodermet) Koldioxiden som då bildas med hjälp av ett enzym (carbonic anhydrase) diffunderar in i cellerna och omvandlas än en gång till bikarbonat med hjälp av samma enzym. Två okända processer ser till att bikarbonaten kan transporterats ut till, igenom och från mesoglean (den geleaktiga substans som utgör den bärande delen hos alla mjukkoraller) och vidare in i det lager som vätter mot kroppshålan (endodermet). Det är här som de symbiotiska algerna sitter och bikarbonaten omvandlas än en gång till koldioxid som de kan utnyttja. Den överblivna OH jonen skickas ut i kroppshålan med hjälp av en aktiv pump. De kalkbildande koraller som inte har symbioter bör också vara nettokonsumenter av koldioxid medans de mjukkoraller som inte är symbiotiska bör vara nettoproducenter av koldioxid, dvs som vilket annat djur som helst. Vad som är viktigt här tycker jag är det att allt tyder på att koralldjuren inte är beroende på koldioxid löst i vattnet utan har löst koldioxidbehovet på annat sätt. MVH Lasse

Är sanden mot glaset ljus eller visar tecken på alger så är den syresatt och gasbubblorna bör vara syrgas producerad av alger - är sanden mörkfärgad mot det svarta hållet så är den inte syresatt och gasbubblorna bör vara någon av dem som Tropfrog föreslog. MVH Lasse

Fosfattester i dessa låga nivåer är svåra att göra även med en fotospektometer. Syratvättade provglas, samma provtagningspunkt och metodik bör vara ingridienser för att få ett bra resultat. Sedan är det också så att man oavsett vad man själv tycker gör avvikelser i behandlingen av proven åtminstonne de 50 första gångerna man gör en ny analys. Själv, och då har jag arbetat i lab, så brukar jag få sk hagelbösseresultat de första 30 - 50 gångerna jag gör en ny analys med en annorlunda provtagningsmetodik. Efter ett antal analyser brukar resultatet mer närma sig en träffbild som liknar ett salongsgevär, kan vara lite snett men väl samlat. Turbiditet i vattnet (grumligt, dåligt ljusgenomsläpp osv) påverkar också resultatet. Försök att ta provet på samma ställe i ditt akvarie, jag brukar använda en pipett att ta upp provet med. Jag tror inte att det är själva fotospektrometern som bråkar utan metodiken men jag kan ha fel - det har hänt förut. MVH Lasse

Ett försök att gå in i sakfrågan och där jag tror att du generellt har fel. Vad jag förstår så är det först nu (2007) som någon har kvantifierat och verkligen bevisat att en korallart har denna förmåga. de andra rapporterna har varit antagande och även vetenskapliga reviewer (senaste 2005) på området om nässeldjurs symbiotiska beteende har inte med denna väg för att lösa bristen på kväve. I den senare visas att nässeldjuret har en upptagsväg för oorganiskt kväve - framförallt ammonium - som tidigare varit okänt för djur i allmänhet och en liknande upptagsväg för nitrat föreslogs. Vad den reviewen också visar är att det finns system för att samla upp kväve från nässeldjurets egna metabolism och istället för som hos fisk lämna överskottet till vatnnet så får den symbiotiska algen det istället så fångsten hos vissa koraller är nog inte helt utan betydelse för symbiosen. Det är väldigt viktigt att slå fast att inom biologin och evolutionen finns inget rätt eller fel - bara olika sätt att lösa förutsättningarna för att leva vidare. Jag tror också när vi försöker värdera dessa kunskaper som vi får från de vetenskapliga artiklarna så är betraktelsevinklarna helt olika. Alger, nässeldjur och andra organismer som utvecklat olika metoder för att kunna tillgodose sig näringsämnen som kväve och fosfor har gjort det med bara en utgångspunk - det är en bristvara i naturen och man måste ibland cykla 1 mil för att skaffa något som man har brist på, dvs man måste ibland lägga energi på att säkra överlevandet som man inte hade behövt om varan funnits på närmare håll. Har man tillgång till varan (inom vissa gränser så klart) så kan man lägga energin på något annat (växa kring magen exempelvis - dvs öka biomassan). Sen hör det till saken att ibland kan en resurs bli en hämnande tillgång också - såsom fosfat eftersom det påverkar andra saker också - men ren generellt kan man inte säga att en så gammal organism som korallen alltid måste leva efter de naturliga värden som finns idag - istället så har den organismtypen utvecklats till något som är väldigt anpassningsbart och det finns väl få organismer som har visat en större överlevnadsprocent (för organismtypen) med tiden som korallen och dess symbios med alger. - ja det skall väl i så fall vara cyanobakterier då. Om vi ser på människan så anse det numera att vår storhetstid började när vi blev bofasta och lärde oss odla - det var lyftet för oss men vi är fortfarande "allätare" (ja - jag vet att det finns vegetarianer ) och kan komplettera när så behövs och när det flyger stekta sparvar in i vår mun. En metafor är för mig då nässeldjuret som med sitt infångande av en alg har kunnat göra sig i stort sett bofast, lärt sig hantera sina resurser (läs avfall) och i sin egen kropp odla grönsakerna. Samtidigt som de många av dem inte helt övergivet sitt "jagande" beteende - speciellt kanske inte de som bosatt sig på sådana områden att ett dubbelt beteende varit en evolutionär fördel. Klart är dock (för mig alltså) att alla koraller med polyper kanske i dagens utvecklingsnivå inte använder dessa för fångst utan att de fått andra betydelser och användningsområden men ser ungefär likadana ut. Vad gäller sps:er som acroporer ock liknande så tror jag att de lever i sådana områdsen där ett dubbelt beteende är livsavgörande. @PatriksS Fortsätt med att leta upp artiklar och dylikt men slipa lite på ditt 68-beteende - när jag läser dig så förstår jag pinsamt väl varför mina föräldrar gick nuts på mig när jag var ung och visste allt MVH Lasse

Det är antagligen det du måste modda hos en av dem i alla fall.' MVH Lasse

Se till att fläktarna som redan finns kan blåsa på vattenytan, eventuellt får du ha framhuven uppfälld och blåsa ner där. MVH Lasse

Den ligger helt passivt i mitt bakfack vilket jag inte tror är optimalt. Kommer senare göra ett prov med ett litet filter i bakfacket. Det är heller inte omöjligt att återläckage från botten (beroende på koncentrationsskilnader) börjar göra sig påmind. I P räknat är värdet ca 0,08 som är ett av de lägre värdena man brukar uppnå i kommunala reningsverk med järn- och aluminiumflockning. Min plan är att ta ur fosfatremovern under min bortvaro, göra ett större vattenbyte i morgon och sedan låta det gå fram tills det jag är tillbaka. MVH Lasse

Sista dygnsmätningarna kl 07:00 - ortofosfat 0,27 ph 8. kl 21:45 ortofosfat 0,25 pH 8,4 MVH Lasse

Då har jag kört med remover (en strumpa i bakre delen av akvariet) i ett dygn - ortofosfaten var kl 09:00 0,34 och 21:00 0,27 - pH 8 resp 8,4 Nu kommer jag att sluta mäta några veckor och akvariet får stå utan min närvaro under tiden - matas var tredje dag och nitrattillsats varje morgon. Skall bli interessant att se resultatet när jag kommer hem. MVH Lasse

Första träffen på Google http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrogen_fixation Första träffen på Google - variant 2 http://en.wikipedia.org/wiki/Heterocyst MVH Lasse

Ja det finns heterotrofa bakterier som kan fixera kvägas men all denna fixering måste ske utan kontakt med syre - syre förstör det enzym (Nitrogenase) som används. De röda mattorna (cyanon) som vi har kan inte själva fixera kväve eftersom de saknar den speciella cell heterocysten som gör detta (denna cell anses vara en omgjord bakterie för övrigt). De röda mattorna bildas för att få en syrefri omgivning där de kan sammarbeta med kvävefixerande bakterier. Normalt är dessa cyano långa trådar men vi speciella tillfällen bildar de mattorna. Patrik jag har hört om symbios med bakterier förut men skulle uppskatta en länk eftersom jag också har uppgifter om andra vägar för kvävetransport. MVH Lasse

Det blev en alu - denna gången. Får se hur effektiv den är. När man arbetar med så små mätskillnader som det rör sig om här så är det repeterbareheten som är viktig. Får jag ungefär samma resultat ett antal gånger så kan man dra bättre slutsatser. MVH Lasse

Uppdatering prov 22:00 - 0,56 i phosfat och pH 8,4. Det är som det brukar - jag la också i nitrat i morse. Eftersom jag kommer att åka bort i mitten av nästa vecka så la jag i en strumpa med fosfatremover i ett av bakfacken idag. Min målsättning är att dra ner fosfatnivån till kring 0,1 - 0,2 innan jag åker och så får det utvecklas under tiden jag är borta. MVH Lasse

Peter och Patrik Utan att ha läst artiklarna så misstänker jag att när det gäller makroalger (med enzym utanför organismen) om förmåga att ta upp löst organiskt fosfor, dvs i princip sånt som sitter på små molekyler, humus eller mikropartiklar. Det kan inte vara så hemskt effektivt och bör kosta en hel del energi och så vidare - en nödlösning. Samma borde gälla för mikroalgerna - det kostar mycket energi pga att enzymet måste tillverkas och det kan vara en nödlösning som kräver tillgång till andra ämnen också. Vad gäller den stora artikeln - köp loss den Patrik - jag är i alla fall med och betalar. MVH lasse

Har jag påstått något annat då? De har en metod som går att anpassa något så när till saltvatten men blir bara användbar på en viss salthalt och det är fortfarande inte säkert att den fungerar - det måste valideras först. MVH Lasse

Patrik Det är skillnad på makroalger och mikroalger. Bara för att några makroalger har en förmåga så innebär inte det att alla "skit" alger har samma. DSB:s frågeställning i inlägg 46 är också intressant. MVH Lasse

Svar från Hanna Instruments Tech support på en direkt fråga från mig MVH Lasse

Ops - jag glömde referensen till mitt inlägg. Bakgrunden till mitt inlägg kommer från en review av en forskargrupp från en massa länder. det är en sammafattning av kunskapsläget 2005 om de symbioiska anthozerna referens Paola Furla, Denis Alleman, J.Malcom Shick, Christine Ferrier-Pages, Sophie Richer, Amandine Plantovaux, Pierre-Laurent Merle and Sylvie Tambutté The Symbiotic Anthozan: A Physiological Chimera between Algae and Animal Integr. Comp. Biol. 45:595-604 (2005) MVH Lasse Stig - det kan drabba olika om det kommer utifrån eller innifrån.