Lasse

Tropfrog - det är absolut ingen idée att skriva någonting om inte de som opponerar sig läser vad man skrivit. I mitt och ditt inlägg togs bara upp faran för svavelvätebildning i samband med en kolkälletillförsel om nitraten blir för låg. Jag skrev väl under 0,5 ppm (vilket blev till 0,5 ppm av någon anledning). Denna svavelvätebildning sker ju ständigt ute på reven också men precis som du säger så pratar vi om enormt mycket större turnover ute på ett rev än i ett akvarium. Det är dessutom ingen "lasse"teori att anaeroba bakterier växlar mellan nitrat och sulfat alltefter koncentrationerna av respektive ämne utan det är en av de mest stadfästa vetenskapliga sanningarna inom detta område. Desutom när både nitrat och sulfat är slut så övergår de till att använde organiska kolmolekyler och metan blir slutresultatet. Det går inte att säga en exakt siffra utan det beror på förhållandet mellan nitrat och sulfat. Dessutom är det så att systemen är inte statiska utan i högsta grad dynamiska och i vissa lägen (beroende på organisk koltillgång) mycket snabba. Jag vet ett denitrifikationstorn som var på en kubik och hade ett genomflöde på 300 liter i timmen och under de dryga tre timmar som ett vattenpaket uppehöll sig i detta filter så försvann över 180 ppm nitrat (200 in och 16 ut). Observera detta var ett saltvattenssystem! Jag berörde överhuvudtaget inte cyanons förhållande till nitrat (kvävefixering) i detta inlägg utan ville bara visa risken för svavelväte och fosforsläpp. Håller helt med dig och inlägget är långt ifrån onödigt MVH Lasse PS Jonasroman Stämmer det här? Vilka nivåer pratar du om? Exempel och då inte på tvärtom utan där just nitrat i de nivåer vi pratar om här (0,5 - 10 ppm) bevisligen ensamma (låga fosforhalter) orsakat död och förtvivlan. Jag "matar" mitt rev med upp emot ca 200 mg nitrat per dag och jag har aldrig haft så bra koraller och en sådan tillväxt som jag har idag. Jag har inga SPS men du skriver korallrevsakvariet och inte SPS akvarie.

Vad f-n tror du jag tycker då? Finns bara ett ord - hjärnblödning - jag bara inte koppla ihop det innan - du vet ju hur jag tjöta om att inte gå ner för mycket i tornen med nitraten... MVH Lasse

Gränsen 0,5 ppm är tagen från en undersökning av 22 danska sjöar med syrefria bottnar och gäller att de inte såg något internt fosforläckage från sjöar som höll denna nitratnivå. Observera att detta gäller botnar som är syrefria och det har vi som tur är inte riktigt än i den delen av haven där ljuset når ner. Vi har det däremot i djupen och det är dessa frigjorda näringsresurser som kommer upp vid updwelling. I detta fall kan man inte göra en direkt jämförelse med haven. Vi knör ihop biosfären på 2/3 av jordklotets yta och dessutom områden som är mellan 0 och 10 km djupa i ett hundraliters kar (i mitt fall). Vi får en lätt speedad version kan man nog säga. Jag vill återkomma till cyanon i en annan tråd men att de mattbildande arterna av cyano har ett och annat trix för sig är helt klart. Som organism räknad så är det så nära ursprunget som vi kan komma och jag har tagit mitt avslutande citat från en cyano jag träffade en dag Däremot är det ganska gott om cyano i världshaven - då som fytoplankton. De bakterier som använder fotosyntes (dit cyano räknas) utgör enligt nya rön 80% av fytoplanktonmassan i världshaven om jag kommer ihåg rätt just nu.

Vad har du för pH precis innan ljuset tänds? Testa en annan pH mätning innan du gör någon ändring. Kör sedan enligt Stig. En KH höjning med enbart bikarbonat stabiliserar pH värdet strax under 8 och du bör upp kring 8,3 och då absolut så högt på kvällskvisten. Stig är det 25 gram av blandningen som skall i för en höjning på 1 i KH? Vattenvolymen är bara 100 liter MVH Lasse

Ytfilmen brukar bestå av fetter eller fettsyror. Kan mycket väl vara rester av sönderslagna celler via UV även om jag aldrig har märkt det. MVH Lasse

Eftersom jag brukar göra en del efterforskningar för att kunna vara lite up to date med annan forskning än den som görs här på guiden så ramlade jag på en uppgift som jag mycket väl kände till tidigare, arbetat efter i andra samanhang och alltid understruket vikten av i andra applikationer. Uppgiften fick jag när jag läste en artikel om cyano för att kunna skriva något som är up to date om detta gissel. Problemet är bara att jag aldrig har satt denna kunskap i samband med krascher i system som baseras med organisk kolkälla men nu framstår det som mer logiskt i alla fall för mig. Med kolkällan vill man ju inte bara producera bakterier som mat utan också gynna de bakterier som denitrifierar. Dessa bakterier lever i - eller åtminstone nästan - syrefria områden i tanken/filtret. Dessa bakterier använder nitraten i vattnet som elektronacceptor i deras förbränningscykel (citronsyracykeln eller Krebs cykel) - alltså där vi använder syre. Problemet uppstår när nitraten faller till mycket låga nivåer (en bit under 0,5 ppm) - dessa bakterier som fortfarande får organiskt kol via kolkällan måste hitta en annan elektronacceptor (jmf om vi inte får tillgång till syre - vi kvävs) Denna acceptor är sulfat och restprodukten är svavelväte. Svavelväte är oerhört giftig och vi har som exempel ett önskevärde på ca 10 - 15 ppm nitrat i utvattnet från vår stora alkoholmatade denitrifikationstank för att slippa risken för svavelväte. Normalt i en väl syresatt revtank är inte en liten svavelväteproduktion någon större fara eftersom svavelvätet oxideras snabbt vid kontakt med syre men blir produktionen för stor eller ett för stort lokalt utsläpp så blir bilden en annan. Alltså - frånsett nitrat som närsalt så finns en klar anledning att inte gå för lågt i nitrathalt om man kör en kolkällemetod. Det är inte alls säkert att den behöver vara mätbar (och alla vet min inställning till nitratmätning i saltvatten) men att det behöver tillföras (eller dra ner kolkällematningen ordentligt) är för mig ganska klart. Det finns ytterligare en aspekt (och håll i hatten nu Patrik): I sötvatten har det visats att svavelväteproduktion är orsak till fosfatfrigörelse och ammoniumproduktion i syrefria bottnar. Det finns inget som tyder på att detta heller inte skulle vara fallet i saltvatten. Jag håller fortfarande på med att samla in lite ny fakta om cyano och framförallt om de mattbildande typerna. Allt jag har fått fram hitills tyder på att det är nitratbristen som är boven men att mekanismerna är vidare än bara ren kvävekonkurrens. Patriks "närhetsprincip" samt fosforfrisläppning har också betydelse framförallt för de mattbildande cyanon. MVH Lasse

Japp MVH Lasse

Jag fick ett par i utbyte i våras (ny modell). Mycket tystare. Affären du köpt karet från borde kunna få fram den tystare modellen. MVH Lasse

Eftersom det är mer än dubbelt så mycket organiskt kol i 96 jämfört med 40 så får du späda eller ge mindre än halva mängden MVH Lasse

Jag kommer att försöka beskriva detta förhållande mellan cyano, andra alger, växter eller annat som använder fotosyntes i en egen tråd så fort jag hinner. Under tiden så kan väl de som är intresserade av detta fenomen själva googla lite och få en del input till frågeställningen. Detta är nämligen inget som jag eller någon annan akvarienisse har kommit på utan gammal och beprövad vetenskaplig kunskap som nu också lett till att reningsverk i Stockholmsregionen fått tillstånd att släppa ut nitrat för att se om man kan kontrollera en del av cyanoblommningarna i Östersjön. Om man vill fråga sätta något som någon annan hävdar så räcker det inte, åtminstone i min lilla värld, med att komma med ett påstående att man inte tror detta - man måste försöka resonera fram ett annat betraktelsesätt. Det är fullständigt klart - åtminstone för mig att om det råder brist på något - det är ont om det - så är det både logiskt och statistiskt så att den som står närmastt har en större fördel än något/någon som finns - om så bara några minuter iväg - längre bort. Så är det - och det kallar Patrik för närhetsprincipen. Dock drar jag en annan slutsats av detta än han - men det är en annan fråga. Det är helt riktigt - alla cyano måste ha fosfor - däremot behöver inte alla av dem oorganiskt kväve utan klarar att att omvandla luftens/vattnets kvävgas till användbart kväve (eg ammonium). MVH Lasse

Bra och lätt fisk. Tålig. Var en av de första småfiskar som kom i vårt 1400 kubiks system för 6 år sedan. Vi ser dem fortfarande vid de små rösen de sattes ner till då och då. Jag tror det var nästan ett år som jag inte såg dem - och så dök de upp igen på sin gamla vanliga plats. MVH Lasse

Jag matar endast med artemia, cyclo-ez och skalade artemianuplier. I detta är det normalt den vanliga N/P kvot som finns i levande organismer och eftersom förlusten av N alltid finns så väljer jag att tillsätta kaliumnitrat för att bibehålla kvoten. (jag skummar inte heller) I ditt fall är N/P kvoten i maten högre eftersom formula two innehåller min 38% protein. Skippar du artemian och mysisen en tid (om du kan för fiskarna) och ökar formula two givan motsvarande samt gör som du tänker - slå av skummaren - så kommer du att få en bättre N/P kvot och det kan hjälpa dig med just de algerna (eventuellt) men det tar tid. Här kommer Norbergs tålamod in. MVH Lasse

Guldstjärna MVH Lasse

Jag har aldrig vänt på någon snigel för att släppa ut någon luft när jag lagt ner dem (och då har jag under det senaste åren lagt ner åtskilliga sniglar) så du behöver nog inte vara så orolig för att det orsakat dina dödsfall Jem. Samma gäller inkoppningen - jag har gjort på bägge sätten (väldigt långsamt och normal koppning) - samma där - ingen skillnad. Ibland dör sniglarna utan synbar anledning och ibland överlever de (utan anledning då också kanske ) En luftficka skulle sätta sig högst upp i skalet och det skulle inte vända snigeln enligt alla av mig kända naturlagar. MVH Lasse

Återstår bara natriumvätekarbonat... = det gamla hederliga Kockens bikarbonat (från Malawi-tiden) MVH Lasse

Jag vet inte hur det är på alla skummare men de jag kört så är det ju enklast att bara strypa luften om man är rädd för "gammalt" vatten. Annars tror jag som GustavF (kul att du är tillbaka igen föresten - då har vi en identifieringsexpert till) att det inte är någon större fara, dessutom pratar vi om 1300 liters akvarium här. MVH Lasse Edit: . Clownen hade en tråd tidigare där detta dryftades och han redogjorde för att han hade bra erfarenheter från detta. Vad matar du med? Torrfoder (högprotein) eller våtfoder?

Man kan tydligen inte skriva hur man själv skulle göra utan att starta en debatt igen. Tommy har en poäng med tålamodet men som sagt var det jag skulle göra om jag var dig är just det jag skrev och faktisk också stänga skummaren under ljusperioden. Jag skulle kunna ta upp den teoretiska grunden för varför jag skulle göra så men det startar bara en debatt som inte leder någon vart. Om du vill veta mina teoretiska tankegångar bakom detta är du välkommen att skicka ett PM så svarar jag på det. Som Norberg säger - det är viktigast att du väljer en linje och sedan kör du på det. Jag ville bara föra fram en ganska riskfri metod att pröva som jag ärligt tror kan hjälpa och det ber jag om ursäkt för. MVH Lasse

ops! MVH Lasse

Jodå http://imazo.se/PDF/akvkatalog.pdf sid 38 MVH Lasse

Jag säger inte att du har någon brist men om det skulle vara fallet så bör det vara kvävebrist. Det ser ut på "algen" som det skulle kunna vara någon typ av "bakteriealg" - cyano eller liknande. Nu kommer du få svar som säger precis tvärtom osv men om jag varit i din situation så skulle jag göra ett försök med lite nitrattillsättning under låt oss säga 4 veckor. Jag brukar göra en stamlösning av 41 gram kaliumnitrat i en 50 cl petflaska som jag sedan fyller upp till 500 gram med RO vatten. 2 ml av denna lösning höjer sedan 100 liter till 1 ppm nitrat. Jag skulle börjat med att tillsätta så mycket så du total sätter in koncentrationen 1 ppm i karet. Har du 1100 liter så innebär det 22 ml per dag. I värsta fall - om du inte har någon förbrukning eller denitrifikation så mäter du ca 28 ppm nitrat efer 14 dagar. Som sagt var - så skulle jag göra för att testa - är inte alls säker på att det funkar och du kommer få helt andra råd också. MVH Lasse

Den stora yta som refereras till när det gäller zeolit gäller just den yta som alla dessa miljardtal små kanaler tillsammans bildar. Tar man bort denna yta så återstår inte speciellt mycket av de 400 kvadratmeter yta som 1 gram av zeolit anses ha. Eftersom bakterierna inte ens kommer ner i kanalerna så finns inte denna stora fästyta tillgänglig för dem. Tillbaks till tråden nu och ursäkta Rasmus om det drog iväg från huvudfrågan. MVH Lasse

Vet du då hur liten en molekyl är jämfört med en bakterie? Att zeoliter har så stora yta är att den är uppbyggd av miljarder med så små håligheter och kanaler att endast vissa molekyler får plats där. Det är detta som är zeolitens "hemlighet" vad gäller dess jonbytarförmåga. Du har själv nyligen skämtat i en tråd där detta förhållande beskrevs. Patriks "melon i stjärten". Porstorleken/kanalstorleken hos de flesta zeoliter är mellan 3-10 Å (källa=http://www.ts.mah.se/forskn/KEMI.HTM) - en bakterie är mellan 0,5–5,0 mikrometer. Om du nu inte orkar att själv slå upp en konvertering kan jag medela att en Å är lika med 0,1 nanometer = 10000 mikrometer. Bakterierna är alltså mellan 500 och 5000 gånger större än den största poren/kanalen i zeeolit. En bra regel när man försöker vara cynisk, tillrättavisande eller sätta sig själv på höga hästar är att man har bra på fötterna för sina uttalande. MVH Lasse

Magnus - min tyska är inte så bra den heller - vet du om någon av artiklarna är översatta till engelska och var de finns i så fall. Den intressantaste för mig verkar vara den första http://www.meeresaquaristik.de/html/vodka1.html. MVH Lasse Edit: Jag vet ju att det finns personer här på guiden som använt vodka men inte fått ner sin nitrat eller fått bort sina "skitalger". Vad har de gjort för fel? det är ju viktigt att veta - eller hur.

tror du ja MVH Lasse

Utan att dra igång en jäkla debatt igen så är det så som Marko säger i teorin men i praktiken är det annorlunda. De bakterier vi får i ett filtermedia skapar biofilmer vilket gör att den teoretiska ytan snabbt inte blir annat än just teoretisk yta eftersom syret är endast tillgängligt på bakteriefilmens yta och näringsämnena inte förmår tränga ner speciellt bra till de bakterier som inte är beroende av syre men som skulle kunna leva under. För att zeeoliten skall fungera bättre än en gråsten med avseende på aktiv yta (i praktiken) så behövs det (vid hård belastning) renspolningar eller skakningar ofta. Dessutom är det så att mycket av zeeolitens teoretiska yta består av så små håligheter att bakterier helt enkelt inte får plats där. MVH Lasse