jonasroman

Ja det blir en slant. Jag har en Apex, den kan tyvärr ej mäta negativa redox men jag har korsat kablarna från redoxelektroden o lurat datorn så det funkar

Nu blir nästa steg att ta reda på varför...har du fått nån kommentar av Randy? Har du kunnat reproducera resultatet? Jag håller med om att det är intressant. de där med H2O2 får jag kolla upp...det låter väldigt konstigt....utan förklaring så tror jag inte på det tills vidare, dvs jag är precis som du Lasse, skeptisk till sådant som jag inte förstår eller har sett bevis för. Men får jag en förklaring som är logisk så...skall testa först själv också med H2O2 som jag har på jobbet.

Ursäkta att jag svarar, du frågade Lasse, men jag hann före;-) Du skall INTE dosera i akvariet, de är nåt helt annat, du skall dosera I reaktorn. Då får du kolkällan där den skall va o dessutom behövs försvinnande lite då. Att dosera kolkälla i karet är en annan metod som inte alla kan skilja på, där premierar vi INTE i första hand denitrifikation utan den sk assimileringen av både kväve o fosfor...nåt helt annat. Här talar vi om selektiv nitratredutkion, och då skall maten doseras där bakterierna är, dvs i den anaeroba externa enheten:-) nej du skall inte rengöra ofta, AM rekommenderar att man en gång om året tar upp mediet (i detta fall biobollar) o sköljer dom i saltvatten. Då får reaktorn givetvis mogna in igen men det kommer gå snabbare än vid en total nystart.

...det är även det jag menar så länge flödet är tillräckligt lågt....det jag anser inte funkar(om vi söker denitrifikation) är när du placerar siporax i högt flöde o trådskaparen pratar om 2000l/h....då får du ingen denitrifikation, även om Sera påstår det. Så, i lågt flöde, visst kan man använda siporax:-)

Ja utan tvivel kommer du ej få ngn denitrifikation i ett filter med sådant flöde. Du skall i en behållare på 10 liter ha ett flöde runt 2 liter i timman som riktlinje. Sen, mediet du har i tror jag inte är så viktigt...bara du har yta för bakerierna, dvs biobollar, siporax eller vad som helst, spelar ingen roll. Jag vet att en del menar att siporax kan denitrifiera vid ett högre flöde men det är inget jag sett...jag har flera exempel på setups med siporax i icke lågflöde och där sker ingen denitrifikation...dessa kar har tvärtom lidit av riktigt höga nitratnivåer "trots" siporax. Det är möjligt att Siporax klarar ett uns högre flöde än annat media då den innehåller mikroporer, men att det skulle funka i större flöden såsom sumpflöden osv, det vill jag påstå med praktisk erfarenhet i ryggen ej stämmer. Sen måste du mata nitratreaktorn. Givetvis denitrifierar den lite grann även om du inte matar för det kommer ju in "skit" från akvariet i den som är kolkälla, MEN då reaktorn har ett sådant lågt flöde blir det väldigt lite mat åt reaktorn om man skall enbart förlita sig på det som kommer automatiskt med på invattnet. Så räkna med att mata den 24/7, vilket också alla kommersiella nitratreaktorleverantörer instruerar dig att göra. Maten kan va vilken kolkälla som helst, vodka, metanol, nopox mm....dosen får man testa sig fram till...har du en redoxmätare så blir det enkelt, annars får du mäta på utvattnet o passa på o lukta på vattnet ibland så det ej luktar ägg. Själva den interna cirkulationen som många reaktorer har är bra, för det säkerställer att du har samma redox i hela reaktorn, vilket minskar risken för svavelvätebildning. Men den interna cirk kan va mkt låg, den syftar bara till att det skall va samma vatten i hela reaktorn, så 500l/timman räcker. Och cirka genom reaktorn, den sköter du med en slangpump, eftersom vi pratar om 2-3 liter i timman. Du kan bygga en själv, köpa en vanlig reaktor som är ospecificerad...se till att du har en ut o in kanal för vattnet, att det går att ha en intern cirk, samt tillförsel för kolkällan. Aqua medic gör hyffsat prisvärda, blir nog inte dyrare än att köpa alla delar själv o bygga. Endast om jag skulle tvingas bygga en jättereaktor, tex för ett stort fisksystem, skulle jag bygga den själv.

De som mäter redox ser ofta att redox sjunker tillfälligt efter ett vattenbyte, för att sedan efter ngr timmar vara som innan igen samt påföljande dag till o med högre. Jag tror inte orsaken är att man avlägsnar organiskt material, för det finns det mkt lite av i den fria vattenkolumnen om man byter vatten på ostört akvarium. Fenomenet uppstår av olika skäl och är EJ ett tecken på att det nyblandade saltvattnet är dåligt heller. Jag har tänkt kring detta och har en förklaringsmodell, där punkt 2 är det "nya", o punkt 1 är en mindre orsak samt mer självklar: 1)För det första så kommer det inte sällan vara så att man får en liten ph-höjning av vattenbytet pgr av att man byter ut koldioxidrikt akvarievatten mot nyblandat som (oftast) innehåller mindre koldioxid, dvs även om KH-värdena är samma på det nyblandade och akvarievattnet så är pH oftast 0.1-0.2 högre på det nyblandade saltvattnet pgr av dess lägre CO2 halt(gäller kanske ej mkt lågbelastade system). Det kan förresten nämnas direkt att helt nyblandat saltvatten har ännu lite högre pH än om det får stå ngr timmar under cirkulation, eftersom nytappat vatten från kranen har lägre halt av CO2 än vad vattnet sen har när jämnvikt med luft fått ställa in sig. Och denna tillfälliga pH höjning som vattenbytet därmed innebär är en liten delförklaring till att redox sjunker lite i karet direkt efter vattenbytet. 2)MEN, om man mäter redox på enbart det nya vattnet, kommer man ofta även där märka ett betydligt lägre redox (varierar mellan olika salter dock), och om man gör det så tro INTE att det är något dåligt. Skälet till det är helt enkelt hur höga halter av reducerande joner man valt att addera i saltet såsom tex jodid, I-, Manganese, Mn2+, Fe2+, med flera. Särskilt jodid, I-, som ju alltså är ett reduktionsmedel, finns ju i rätt stor halt i en del salter. Rent praktiskt har det ingen betydelse, i akvariet kommer den redoxsänkande effekten som ett vattenbyte av dessa skäl innebär, gå över på någon timma och till o med efter kanske ngr timmar eller nästa dag leda till en redoxhöjning. Det är detta som intressant. Troligen beror det på (min teori) att tex jodid, kan oxideras över till jodat av vattnets syre, och tvåvårt järn kan oxideras till trevärt osv...och då har dessa ämnen som först var reduktorer, omvandlats till oxidatorer. Oxidationsmedlet här är alltså troligen syre, och det kommer ju hela tiden nytt från luften, så nettoeffekten blir att de nytillförda reduktorerna(jodid, fe2+. Mn2+) övergår ganska snabbt i formen oxidatorer, dvs jodat,Mn3+, Fe3+, varvid nettoeffekten efter ett tag efter vattenbytet är att redoxen är högre än innan vattenbytet. Alltså först en sänkning, o sen en höjning! Med det nya saltet från Brightwell som jag hittills tycker verkar vara ett mkt bra salt, har man en redoxpotential på så lågt som 200mv...och sänkningen i karet efter ett vattenbyte på 10% är i mitt fall från 350mv till 250mv... Förklaringen i just fallet med Brightwell tror jag är att dom har ganska mkt just jodid I-, nämligen 70-100 ppm. Ännu ett exempel på förresten att man kan aldrig översätta redox med att högt redox är lika med bra vatten osv. Man måste förstå redox på ett djupare plan för att kunna tolka sådana här fenomen rätt. Och i just fallet med Brightwell är det faktiskt så att jag dagen därpå har ett högre redox än innan vattenbytet(och jag kan lova er, det beror inte på export av organiska ämnen när jag tappar av kristallklart vatten från karet), därav mina tankar enligt ovan.

vet inte om jag tänker fel förrän jag vet var du har din orp elektrod i förhållande till refugiet...för: Okej redoxen till o med stiger när belysningen i displaytank går av och refugiets belysning går på?...då tycker jag fortfarande min "teori" kan stämma: När ljuset går av i visningstanken, så ersätts det av refugiets belysning och du har såpass lite Co2 i ditt vatten så refugens algfotosyntes klarar uppenbarligen lika bra som visningskaret´s att upprätthålla ph, dvs du får inte den sedvanliga nattsänkningen. Okej så långt är det inte konstigt. Om nu pH ändå styr redox, vilket ju det bevisligen gör för ett stort antal oxidationsreaktioner i ett akvarium (läs Randys artikel där han radar upp ett 10-tal vanliga biokemiska oxidationer där H-joner påverkar redox), så borde redoxen vara oförändrad i ditt fall eftersom pH inte sjunker...MEN i ditt fall till o med stiger den lite...det säger ju inte emot min teori, för pH har ju inte sjunkit så det finns inga krafter orsakat av pH som vill förändra redox...det enda som skett är att du ersatt fotosyntesen i visningskaret med fotosyntesen från makroalgerna i refugiet...och om orp-eletroden är närmare refugiet än visningskaret, så kanske(ingen aning, spekulerar) de peroxider som denna fotosyntes skapar, höja redoxen lite till...dvs du får en liten höjning till o med när refugiet går på. Jag ser inte vad som är tankefel där. Dessutom så är det inte osannolikt att du trots allt har en liten liten sänkning av pH för det är sällsynt att algrefugiet helt matchar ljuset i visningstanken...dvs du kanske bara inte kan mäta den lilla ph-sänkning som de fakto sker i ditt system på natten?...o då får du ju en liten redoxhöjande effekt även där.. Sen att peroxider initialt skulle sänka redox, det får du visa mig, för det måste isåfall bara vara en omedelbar artefakteffekt...nu talar vi ju om ett biologiskt system, o där får vi väl ändå räkna peroxiderna på den sidan som höjer redox...står också förresten i Randys artikel. Jag tror inte att H-jonerna, efter att ha läst på idag, i ett biologiskt system ej påverkar redox....det exempel som randy anger när H-joner inte alls påverkar är reaktioner där dessa inte är inblandade...som tex oxidation av järn...men i ett biologiskt system med dess komplexitet tror jag inte på att du skulle ha en oxidation helt isolerad från vätejoninslag.....Där ligger bevisbördan på dig Lasse som har den kontroversiella, men intressanta, teorin;_)

http://www.reefkeeping.com/issues/2003-12/rhf/feature/ bläddra ner en bit till pH biten

Lasse, nu har jag läst på lite mer: Orsaken att H joner påverkar redox är den att H joner ingår i många oxidationsreaktoner. Så genom att det finns fler vätejoner dvs lägre ph, så sker vissa oxidationer enklare...därför kommer en ph sänkning höja redoxen i karet, MEN om vi har en isolerad lösning med bara vatten och tex trevårt järn, så är just den oxidationen EJ beroende av vätejoner, så där kommer pH INTE att påverka redox utan där blir redox helt o bara beroende av kvoten fe2+/fe3+. Men i ett akvarium så har vi mängder med oxidationsreaktioner där H-jonen är involverad...så därför menar jag att i ett biologiskt system så kommer en ökning av vätejoner ha en direkt höjande effekt på redox. Läs Randys artikel om redox, han förklarar detta mkt bra där. Sen att leroxid skulle initialt sänka redox är isåfall en artefakt väl...för väteperoxid är ju ett oxidationsmedel o kommer höja redox...hur o var o när har du sett att tillsättning av leroxid skulle initial sänka? o isåfall hur länge? nån minut??....mysko;-)

okej, du menar att tex divesorb blir ännu mer effektiv om man fuktar utöver den fukt som den redan innehåller? detta med H2O2...stämmer det?...vad menas på längre sikt?...jag har tillgång till H2O2 på jobbet...skall prova...det är ju ett oxidationsmedel...hmm...har du nån teori?:-)

Ursäkta att jag stjäl din tråd, lovar, bara en kommentar till just nu: En teori kring ditt fenomen skulle kunna vara denna: Fotosyntesen genom sitt bildande av peroxider mm höjer ju redox. Men samtidigt har även fotosyntesen en sänkande effekt på redox genom att pH höjs av fotosyntesen (enligt kemister så påverkar H-jonen redox direkt genom att vätejoner förenklar vissa (men ej alla) oxidationsprocesser). Så, vi har en höjande o en sänkande kraft samtidigt. OM vi mäter redox ute i fritt vatten är ph påverkan större än peroxidernas påverkan varvid nettoeffekten ändå vid fotosyntes blir en redoxsänkning, MEN om tex redoxelektroden sitter inne i en alghärva, då kanske peroxidbildningen är så stark så den tar ut den sänkande effekt som ph höjningen har, varvid redox förblir oförändrad?...som i ditt fall...så då kokar detta ner på frågan: Var var din redoxelektrod placerad?

liten kommentar bara ang CO2(divesorb) . Ämnet innehåller vatten, så man behöver inte fukta den. 20% vatten(tror jag, kan minnas fel på siffran) ingår i Divesorb för att det skall fungera:-)

Intressant Lasse att du har sådan god effekt av din alg-scrubber och Co2 tvätt med för den delen. Om vi skall jämföra ditt o mitt system, jag har ju också algscrubber o CO2-tvätt så tror jag ditt mer kraftfulla svar beror på att du har än så länge såpass låg belastning, dvs inte så mkt intern CO2-produktion än....så ditt system visar väldigt fint o mer tydligt än mitt hur mkt verkligen såväl alger som CO2-scrubber gör för att akvariet skall bli av med sitt CO2-överskott. Detta med redox o pH som du pratade om o här skriver...har funderat...det jag minns från det jag läst är att H jonen har en direkt effekt på redoxelektrodens potential...så...jag tror det är en direkt H-jons effekt trots allt...men luska du vidare o meddela oss när du har mer data...det är en intressant iakttagelse du gjorde...men först, har du kunnat reproducera resultatet?, så det inte var så att att du hade nån annan orsak till att redox ej sjönk trots att pH låg kvar högt över natten....jag tänkte på en sak till....de radikaler som peroxider som bildas vid fotosyntesen höjer ju redoxen, väteperoxid höjer ju tex...så säg då att fotosyntesen i sig skulle kunna höja redoxen...men ändå ser vi ju att den sjunker..om ph inte skulle påverka redoxen lika mkt som radikalerna så borde vi få även i displaytanken höjningar av redoxen på dan o en sänkning på natten...till följd av att det bildas ju mer peroxier på dan o färre på natten...Om ph inte har nån effekt skulle kurvan vara omvänd den vi ser för radikaler höjer ju redox som sagt, och om ph har en viss effekt men mindre än radikalerna borde kurvan vara invers men bara lite mjukare. Så vad hände i ditt fall?....Mätte du redox o ph på precis samma vatten dvs var redoxelektroden placerad i samma entitet som ph-elektroden?...för sitter inte din redox i din DSB? du har säkert förklarat detta men minns inte. Väntar med spänning på mer info:-)

PS: Välj HD, 1080p eller 720p adm kommer lägga in filmerna i artikelbiblioteket:-)

Ny film för dagen. Adm kommer lägga dessa filmer i ett bibliotek i artikelarkivet också:-) PS: alla filmer är insp i full HD så klicka gärna på inst o välj 1080 p, eller allra lägst 720p.

Ja;.-)....

jag blir glad:-) tack

tusen tack:-) då kör jag på med fler såna när lust o inspiration faller på plats:-) Begrep man nåt???

OSB en viktig kommentar som jag nämner i inlägget förvisso men tål att påpekas igen:. Som ni ser bildas det dubbelt så många vätejoner per bildad nitratmolekyl vid nitrifikation, MEN vid denitrifikation är förhållandet mellan bildade OH-joner och reducerade NO3 joner 1/1! DVS: OM nitrifikationen går exakt lika snabbt som denitrifikationen (vilket innebär att nitrat vare sig sjunker eller stiger) så kommer vi även då få en liten nettominskning av alkaliniteten/KH till följd av kvävecykeln. Således i ett helt stabilt system kommer vi även där se med tiden en liten skevhet där KH tenderar att förbrukas ngt mer än kalcium. Detta stämmer bra med min erfarenhet.

Formeln för nitrifikation, där alltså H-joner bildas: 2 NH4+ + 3 O2 → 2 NO2− + 2 H2O + 4 H+ + 2e− (Nitrosomonas, Comammox) 2 NO2− + O2 → 2 NO3− (Nitrobacter, Nitrospira, Comammox) NH3 + O2 → NO2− + 3H+ + 2e− NO2− + H2O → NO3− + 2H+ + 2e−

Min syn/svar på denna mkt relevanta fråga: Det är inte ovanligt att man i ett akvarium ibland erfar att KH ej förbrukas i samma takt som kalcium. Detta beror på att KH är, till skillnad från kalcium, inte bara involverad i kalkbildningen utan tex förbrukas eller tillverkas i kvävecykelns olika steg. Nitrifikationen konsumerar/förbrukar alkalinitet/KH, genom att det produceras vätejoner under nitrifikationen. Det bildas dubbelt så många vätejoner per oxiderad ammoniumjon alltså relationen 1/2. Dessa vätejoner kommer delvis fångas upp av HCO3-joner som då övergår till H2CO3 och CO2(aq), som sedan lämnar karet via vattenytan...dvs nitrifikationen förbrukar KH/alkalinitet. Denitrifikationen gör det motsatta, producerar OH-joner som får en del H2CO3 att gå över till HCO3, varvid en del CO2 dras ner från vattenytan, och man har på det sättet fått en reell ökning av alkaliniteten/KH. Denitrifikationen bildar OH-joner i relationen 1/1 , dvs för varje reducerad nitratmolekyl bildas en OH-jon. OM nitrifikation och denitrifikation går lika fort så blir det alltså även då, om än mkt litet, ett litet litet underskott av KH, dvs kvävecykeln även vid balans mellan nitrifikation/denitrifikation, konsumerar lite mer karbonater än vad som tillförs. MEN om du skulle få en obalans där tex nitrifikationen går snabbare än denitrifikationen så kommer kvävecykeln åstadkomma en ännu större nettoförbrukning av KH förstås. Det motsatta om du skulle få mer fart på denitrifiakionen än nitrifikationen. Eftersom denna KH förbrukning eller konsumtion inte beror på kalkbildning utan kvävecykelns olika delsteg, så skall du naturligtvis inte höja dosen av ngr spårelement ,utan enbart dosera mer (eller mindre) karbonater. Här ser vi en nackdel med att dosera spårelement i KH-dunken. Och din första fråga om jonobalans: Ja, det blir obalans, om du tvingas dosera mer från KH-dunken än kalciumdunken o den natriumkloridfria, kommer du få ett överskott på Natrium...MEN, jag är rätt säker på att det är helt ovidkommande och inte har någon som helst betydelse då det rör sig om ett så litet överskott. Om du vill höja konc istället för dosen får du ändra på receptet och addera mer natrumkarbonat istället, för bikarbonatdosen är nära mättnadsgrad som Lasse säger...men jag skulle inte göra det, utan dosera bara mer istället. Tänk på att denna höjning sannolikt är tillfällig...när din denitrifikation kommit ikapp nitrifikationen kommer du kunna sänka dosen igen o återgå mer till 1/1-regimen.

Provar något nytt: Första föreläsningen i min serie om små föreläsningar på 10 min, aquarium tutorials: Nitratreaktorn

Dom stannar i växten i akvarium som sagt, det är min absoluta övertygelse och erfarenhet. Jag har sett kirurger (som i naturen skulle blitt dubbelt så stora) som gått 20 år i kar, utan att växa de senaste 15-17 åren. Det är möjligt att vissa fiskar stannar lättare än andra i växten och att det finns undantag, men hur stora dom blir på ett riktigt rev kan du aldrig gå på. Skulle i fallet desjardini säga att du kan lätt ha den i ett 500 liters kar om du köper en liten, och du kommer inte få ett bekymmer även om den skulle leva i åratal.

Det har varit ett halvår med en del bekymmer, där jag tror jag till slut fått bukt med det mesta. 1)Tidigt i våras hade jag 25+ i nitrat och en hel del nya koraller hade svårt att klara sig, o dom befintliga var ganska mörka..2).innan dess hade jag problem med lågt ph och då led enzam med bruna toppar., 3) därtill lite plattmask under tidig sommar. Alla tre problemen är nu åtgärdade, divesorb för Ph´t, och det gjord att fa enzman tog fatt o de bruna topparna försvann, och reaktorn för nitrate som ni vet, där jag nu ligger mellan 2.5-5ppm i nitrat, och mot plattmasken har jag köpt 4 kamelräkor o en sixline. Och där ser jag idag inga angrepp längre på någon korall:-). Det har varit ett lärorikt halvår. Nu har jag "endast" lite dino då o då som kvarstående litet bekymmer (men just nu vit sand), men tycker det börjar avta lite i samma takt som nitraten går ner. Tack för all er uppmuntran o snälla feedback:-)

Min högst privata syn på detta är att med tanke på hur mkt antibiotika som förskrivs inom humanmedicinen, i onödan, så tror jag den del som isåfall vi akvarister skulle bidra med är helt försumbar, dvs jag tycker inte vi skall tveka. Hur många akvarister doserar antibiotika?, knappt hört talas om det, så det lär inte va ett globalt bekymmer. Sen får inte resistensdiskussionen går till överdrift så man skapar en rädsla för att faktiskt behandla när det behövs...i slutändan är det trots allt bättre att överbehandla någon gång o förvisso bidra ngt till resistensutvecklingsrisken, ÄN att missa en dödshotande infektion. Seachem har som jag förstår det färdiga produkter som ej kräver recept, annars kan man ju via veterinär eller läkare få det på recept. Då är jag dock ovetandes om doserna, men det finns säkert ngn ichtyolog som vet:_).